Dramaturgiska modellen frankenstein

  • dramaturgiska modellen frankenstein
  • Dramaturgiska modellen
  • Dramaturgiska modellen exempel

    • •

    Dramaturgi – sålunda bygger ni spänning tillsammans dramaturgiska modellen

    Vad är dramaturgi?

    Dramaturgi är läran om hur du strukturerar din saga för för att berätta den på en fängslande sätt. Det handlar ifall att bygga upp spänningen och producera en röd tråd genom att få in dem tre huvuddelarna: en början, mitt samt ett slut. Utan dessa delar får läsaren antagligen svårt för att hänga tillsammans i handlingen och fångas inte tillräckligt av berättelsen för för att läsa vidare.

    Till din hjälp för för att skapa spänning och ett röd tråd genom berättelsen har ni olika berättelsestrukturer som den klassiska dramaturgiska modellen.

    Den klassiska dramaturgiska modellen

    Den dramaturgiska modellen har ni kommit inom kontakt tillsammans många gånger, även angående du möjligen inte tänkt på detta. Den förekommer nämligen inom böcker, filmer, tv-serier samt datorspel.

    Den dramaturgiska modellen kallas även den dramaturgiska kurvan och bygger på dramaturgins tre huvuddelar:

    • början
    • mitt 
    • slut

    Lägg sedan mot n&ar

    •

    Den dramaturgiska modellen

    Att skriva en roman är ofta en lång och mödosam process, därför är det mycket värt att låta någon utomstående läsa igenom manuset för att säkerställa att romanens grundläggande byggstenar finns där.

    Den klassiska dramaturgiska modellen skapades redan under Antiken och bygger grovt på tre akter:

    • Anslag och presentation
    • Fördjupning och konfliktupptrappning
    • Konfliktförlösning och avtoning

    Anslaget lägger grunden för berättelsen, presenterar en konflikt och pekar ut en riktning. Riktningen måste i sin tur styras mot slutet, mot själva poängen, som också kan benämnas som historiens klimax. Enligt den här dramaturgiska modellen finns det vissa spelregler för hur berättelsen ska presenteras. Är det en skräckhistoria förväntas den vara läskig och av en feelgood-roman väntar man sig att bli på gott humör.  Om förväntningarna från anslaget inte infrias, blir läsaren förvirrad.

    När jag lektörsläser ett manus har jag med mig denna modell, för att se om historien funkar eller inte. Förutom det tittar jag också givetvis på karaktärerna och deras framställning. Är de trovärdiga? Hur känns dialogen? Hur gestaltas de? Ha alltid Show, don´t tell i bakhuvudet.

    •

    Berättelsekurvan

    I en berättelse finns det ett speciellt mönster som alla historier är formade efter. Den kallas för den dramaturgiska modellen och är hämtad från filmmanusets värld.  Denna form kallas även ibland för valen då berättelsens kurvor går att efterlikna en val.

    1. Bokens början kan efterlikna valens stjärt. Det inleds med en presentation av bokens huvudkaraktär. Oftast brukar boken inledas ganska spännande så att läsaren ska fångas och vilja fortsätta att läsa därav den höga spänningsgraden.

    2. Därefter kommer fördjupningen. Vi får lära känna karaktären ännu mer och världen som den lever i.Här blir tempot mer avslappnat och därför sjunker spänningen. Men tillslut måste något hända annars blir läsaren uttråkad.

    3. Det är då den första vändpunkten kommer. I vändpunkt 1 sätts karaktären ut för något som skakar om hela dess värld. Ett hot presenteras här och karaktären sätts i underläge. Nu blir det genast mer spännande att läsa och vi kan se hur spänningsgraden stiger igen upp över valens rygg.

    4. På vägen upp mot konfliktupptrappningen varvas lugna och mer intensiva avsnitt. Vår hjälte måste nämligen möta nya hot om det ska bli en spännande historia. Kansk

  • dramaturgiska modellen frankenstein