Importerat kött statistik

  • importerat kött statistik
  • Import kött statistik
  • Importerat kött
  • Kakor på

    &#x;, miljoner kronor. Varugrupper enligt SITC

     SITC[1]

    Import

     

          

    00

    Levande djur[2]

    01

    Kött och köttvaror

    12 13 13 

    02

    Mejeriprodukter och ägg

    11 11 

    03

    Fisk, kräft- ötdjur m.m.

    12 23 37 49 49 

    04

    Spannmål därav

    05

    Frukt och köksväxter

    13 16 22 24 25 

    06

    Socker, sockervaror m.m.

    07

    Kaffe, te, kakao m.m.

    10 10 

    08

    Djurfoder

    09

    Diverse livsmedel

    11

    Drycker

    10 13 14 

    12

    Tobak och tobaksvaror

    22

    Oljefrön, oljehaltiga n

    Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll.
    Uppgifter till och med

    Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden – varierat mellan 2 och 4 kg per person och år och är 2,7 kg per person och år Beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur ligger på 8,0 kg per person för vilket är på samma nivå som Sedan år görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom metoden och dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför bristfälliga.

    Konsumtionen av mjölk inklusive syrade produkter toppade runt med ,9 liter per person och år, varefter den minskat med 50 % till 91,0 liter år Under samma period har grädde ökat från 7,4 liter till att legat runt 10 till 11 liter i mitten av talet för att sedan börja minska. ligger konsumtionen på 6,5 liter per person och år. För tunn grädde minskade konsumtionen under talet, för att därefter ligga på en konstant nivå till mitten av talet och öka något i början av talet. Konsumtionen av tjock grädde ökade under och talen. Under perioden – skedde en minskning för att därefter öka igen. Sedan har ost ökat med 37 % till 19,2 kg medan smör och margarin minskat med 39 % till 12,7 kg per person och

  • importerat kött statistik
  • Statistik utrikeshandel

    Basfakta angående Sveriges affär med livsmedel

    Vi importerar mer än oss exporterar

    Sett ovan de senaste 10 år importerar landet i medelvärde närmare 70 procent mer jordbruksprodukter samt livsmedel än vad oss exporterar. beneath de senaste åren besitter denna siffra dock minskat och ligger i dagsläget på ungefär 60 andel. Den värdemässiga importen samt exporten ökar normalt sett varje år.

    En betydande sektion av importen utgörs från produkter vilket vi ej producerar själva, som mot exempel citrusfrukt, bananer, soja och kaffebönor. Vi importerar dock även en hel del varor som direkt konkurrerar tillsammans den svenska produktionen. modell på detta är animalisk föda, vissa slags frukter samt grönsaker, samt mejeriprodukter.

    Vi handlar mest tillsammans med andra EU-länder

    Nästan all vår import från livsmedel kommer från andra EU-länder, fram för allt från land, Nederländerna samt Tyskland. inom den importen döljer detta sig dock en sektion import ifrån länder såsom ligger utanför Europa. detta innebär för att livsmedelsprodukter vilket kommer mot andra EU-länder och liksom därefter transporteras vidare mot Sverige räknas som import från andra EU-länder.

    Vår varor för utland går inom första grabb till våra grannar inom de nordiska