Skillnaden mellan utrikesnämnden och utrikesutskottet
•
Utrikesnämnden
Utrikesnämnden har slutna sammanträden på Stockholms slott i Lovisa Ulrikas matsal med kungen som ordförande och med kronprinsessan Victoria närvarande. Den är det riksdagsorgan som regeringen har skyldighet att samråda med om viktiga utrikespolitiska frågor.
Nämnden består av talmannen samt nio ledamöter och nio suppleanter från riksdagens ledamöter. De flesta av partiledarna brukar finnas bland ledamöterna.
Från regeringen deltar alltid statsministern och utrikesministern i sammanträdena med utrikesnämnden. Andra ministrar, som försvarsministern, kan delta, och statsministern kan också ange att andra får närvara, till exempel överbefälhavaren.
Första gången någon deltar vid ett sammanträde med Utrikesnämnden får denne svara på en fråga om tystnadsförsäkran som Konungen ställer.
Utrikesnämndens arbete regleras i grundlagarna: 10 kap. regeringsformen &#; och 13 kap. riksdagsordningen &#;. Enligt 15 kap. 2 § regerings
•
Sveriges utrikespolitik
Sveriges utrikespolitik är inom vid fras den politik som land för gentemot andra länder. Utrikespolitiken innefattar bland annat säkerhetspolitik, bistånd och tillväxt, miljösamarbete, handelspolitik och främjande, folkrätt samt mänskliga rättigheter. Utrikespolitiken sorterar under Utrikesnämnden, utrikesutskottet inom Sveriges riksdag och Utrikesdepartementet.
Utrikespolitikens omfattning och uppgift fastslås inom den således kallade utrikesdeklarationen som utrikesministern lägger fram i månad månad varenda år. Utrikesdeklarationen debatteras sedan i riksdagen.[1] I Utrikesutskottet bereds ärenden om Sveriges förhållande mot, och avtal med, andra stater.[2] detta löpande arbetet med för att verkställa utrikesdeklarationen ligger hos Utrikesförvaltningen likt består från Utrikesdepartementet samt de svenska utlandsmyndigheterna (ambassader, representationer, generalkonsulat och honorärkonsulat). Utrikesdepartementet formulerar de handlingsalternativ som regeringen sedan beslutar om.
Till den diplomatiska delen från utrikespolitiken hör statsbesök, såväl de statschefen företar inom utlandet samt de utländska statsbesök vilket görs inom Sverige, samt ackreditering, agremang
•
Utrikesnämnden
Regeringen ska fortlöpande underrätta Utrikesnämnden om de utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för Sverige och överlägga med nämnden när det behövs. I alla större viktiga utrikesärenden ska regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om det kan ske.
Utrikespolitiken
Det är regeringen som kallar till Utrikesnämndens sammanträden. Regeringen måste sammankalla om minst fyra av nämndens ledamöter begär överläggning i en viss fråga.
Utrikesnämnden består av talmannen samt 18 ledamöter varav nio är ordinarie och nio är suppleanter. Ledamöterna väljs av riksdagen för varje mandatperiod. Kungen är ordförande i nämnden. Om han har förhinder är statsministern ordförande. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt.
Vid krig och krigsfara
Det är Utrikesnämndens ledamöter tillsammans med statsministern som fattar beslut om att krigsdelegationen ska ersätta riksdagen om det är fara för krig. För ett beslut krävs att statsministern och sex av nämndens ledamöter röstar för det.
Om Sverige är i krig är det Utrikesnämndens ledamöter som beslutar om krigsdelegationen ska ersätta riksdagen. Innan Utrikesnämnden meddelar sitt beslut samråder nämnd