Avtal om kulturarvsdelning
•
Unescos internationella konventioner om kulturarv
Världsarvskonventionen
Världsarvskonventionen – Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv – är en internationell konvention som Unesco godkände Den centrala utgångspunkten för konventionen är att världens kultur- och naturarv ska bevaras för kommande generationer. Målet med världsarvskonventionen är att världens folk ska samarbeta för att identifiera, skydda, bevara, presentera och överlämna det centrala kultur- och naturarvet i världen till kommande generationer. Världsarvet är hela mänsklighetens gemensamma kapital och skyddet av detta arv tillkommer alla stater. Finland ratificerade världsarvskonventionen Konventionen lyder i Finland under undervisnings- och kulturministeriet men Museiverket ansvarar för verkställandet. I början av hade stater ratificerat konventionen.
Ansvaret hos stater som är parter i konventionen
Det tillkommer varje stat som är part i konventionen att identifiera, dokumentera och nominera objekt till listan över världsarv. Avtalsparterna ska även sköta om sina befintliga världsarvsobjekt. Parterna anmodas att samarbeta internationellt för att garantera att det gemensamma arvet bev
•
”Världsarv är en byggsten för fred och hållbar utveckling. Det är en källa till identitet och värdighet för lokala samhällen, en källa till kunskap och styrka. År när vi firar att Unescos världsarvskonvention fyller 40 år är detta budskap mer relevant än någonsin” säger Irina Bokova, Unescos generaldirektör.
Unescos världsarvskonvention fyller 40 år i år. Konventionen syftar till att länder som undertecknar den ska skapa lagstiftning och organisation för att bevara kultur- och naturarv i landet.
Unescos kontor för världsarvsarbete, ”World Heritage Centre”, och Japan ordnar avslutningen av årsfirande i Kyoto, 6 &#; 8 november, och det kan följas live här.
Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv är ett unikt internationellt avtal och idén om ett instrument som jämställer kultur och natur fick form vid FNs första miljökonferens som hölls i Stockholm i juni
av Unescos medlemsländer har undertecknat konventionen, Sverige ratificerade den i januari De länder som undertecknat konventionen kan nominera objekt till världsarvslistan. Objekten bedöms enligt de kriterier som finns i konventionen och ska ha ”enastående universellt värde”. De världsarven i länder ä
•
Konventioner och överenskommelser inom detta nordiska samarbetet
Konventioner och överenskommelser inom detta nordiska samarbetet innefattar konventioner, överenskommelser samt andra internationella avtal mellan de nordiska staterna likt ingåtts alternativt ändrats inom ramen till det nordiska samarbetet.
Avtalen innebär förpliktelser mellan dem nordiska staterna, men saknar, i motsats till europeisk unionsrätt, direkt effekt samt kan därför inte åberopas direkt inför nationell domstol likt ett nationell team. Istället måste avtalens bestämmelser införlivas inom varje stats nationella lagstiftning för för att få rättslig effekt. flera av avtalen har anpassats till unionsrätten till resultat av Danmarks, Finlands samt Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt även Islands och Norges medlemskap inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.[1]
Helsingforsavtalet
[redigera | redigera wikitext]Helsingforsavtalet reglerar dem övergripande formerna för detta nordiska samarbetet. Avtalet undertecknades den 23 mars inom Helsingfors, land i norden, och trädde i kraft den 1 juli Avtalet innehåller dels övergripande bestämmelser om samarbete kring rättsliga frågor, traditioner, social säkerhet, ekonomi, infrastruktur och m