Unga kirurgaiska ingrepp kön
•
Könsbekräftande vård
- Den här artikeln handlar om medicinsk behandling av trans- och intersexuella. För juridiskt könsbyte, se Juridiskt kön.
| Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. () Motivering: Flera föråldrade texter, behöver uppdateras, Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Könsbekräftande vård (äldre benämningar Könskorrigering, könskorrigerande behandling) är den medicinska och kirurgiska behandling som används för att ändra en persons kroppsliga kön. De som genomgår könsbekräftande behandling är transsexuella och ibland även intersexuella patienter, i de fall de som barn givits medicinsk behandling för att passa i ett kön de som vuxna känner inte korresponderar till deras könsidentitet.
Behandlingsriktlinjer
[redigera | redigera wikitext]Ansvariga för att ta fram internationella behandlingsriktlinjer för Könsidentitetsstörningar och transsexualism är World Professional Association for Transgender Health (WPATH). De rekommenderar en trestegsprocess som omfattar ett så kallat real-lif
•
Sänkt åldersgräns för könskorrigering utreds igen
»Det var ovanligt stark kritik, den tar jag och regeringen på stort allvar. Nu agerar vi för att inhämta kunskap för att kunna gå vidare med frågan«, säger socialminister Lena Hallengren (S) i en skriftlig kommentar till nyhetsbyrån TT.
Förra hösten presenterade hennes föregångare Annika Strandhäll (S) och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) flera förslag som rörde transpersoner. Ett av dessa var att sänka åldersgränsen för att få göra kirurgiska ingrepp från 18 till 15 år, utan att vårdnadshavarnas godkännande var nödvändigt.
Förslaget kritiserades dock av remissinstanser som Karolinska universitetssjukhuset och Statens medicinsk-etiska råd (Smer). Därtill dömde Riksdagens lagråd ut remissen, bland annat på grund av att remissinstanserna var för få och remisstiden för kort.
Lagrådet tyckte också att flera frågor var obesvarade, såsom vilka juridiska konsekvenser en ändring skulle få. Rådet ifrågasatte bland annat om det är förenligt med Europakonventionen att ett beslut om könskorrigering blir barnens ansvar.
Förutom åldersgränsen ska Socialstyrelsen även utreda ett annat förslag från regeringen i fjol. Det
•
Utredning om könsdysfori
- Riksdagen ställer sig på baksidan det liksom anförs inom motionen ifall att Socialstyrelsen bör ges i uppgift att utreda och ta fram elementär information gällande könsdysfori samt tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom detta som anförs i motionen om för att Socialstyrelsen får utreda frågan om s.k. ångrare samt tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom detta som anförs i motionen om för att ge Läkemedelsverket i uppgift att analysera och beforska användningen från pubertetshämmande samt könskonträra medicin som sker off-label samt tillkännager detta för regeringen.
Regeringen har inom en lagrådsremiss föreslagit för att barn sålunda små vilket 12 kalenderår ska behärska ändra juridiskt kön samt att ungar så unga som 15 år bör kunna genomgå kirurgiska ingrepp i könsorganen. Enligt regeringen ska detta kunna ske utan föräldrarnas medgivande samt utan för att föräldrarna får insyn inom eller upplysning om åtgärderna.
inom en debattartikel i Svenska Dagbladet den 18 femte månaden i året skriver regeringen: Att byta juridiskt kön ska bli en snabb och lätt process liksom i regel inte kräver kontakt tillsammans vården. Vidare skriver man: Vi önskar göra processen enklare till den liksom tidigt in