Ralph holmström konstnär

Foto: Matilda Bjurström

Konstnärer som deltar:

Nick Alm, Britta Noresten, Atle Skudal, Andreas Birath, Ellen S Barkin, Clarence Redd, Peter Reuterberg, Sussi W Lamm, Vadim Tikotsky, Omma måne, Yamada Daiki, Joakim Wanrup, Krystel Thamrin, G C Pettersen, Anne-Mari Aerin, Daniel Ewerman

Utställningen pågår till samt med 7 juli. Öppet tis-fre , lör-sön (stängt 20 samt 22 juni)

Ur ”Tidens lätthet & existensens tyngd”

Att leva är att förtränga varför vi förlorat vår historia och glömt att leva. Det är inte svårt att åldras, det går av sig självt. Det svåra är att vänja sig av med att vara ung, för när vi åldras är det bara en sak som gäller, vi får ta oss samman och motvilligt överlämna all vår längtan till barnen och försona oss med vår historia. Som en lördagsmorgon under pojkåren då himlen var en oskriven poängtavla för en lång lek som skulle ta sin början. Då märkte vi inte att döden vinkade till alla som livet inte förmådde trollbinda. Likt den gamla räkneboken i första klass. Alla tal var rätt. Tänk om livet vore så klart uträknat från första början. Men i våra hjärtan utbreder sig den förlorade barndomens lustgård där ett kärl finns, i vilket det förflutna lagras. Detta kommer en dag att bäras fram och förtäras som den sista nattvarden.

Dessförinnan denna gradvisa avförtrollning. Men livets ryggrad består inte av vad vi kan uppnå utan om vad vi kan lära av livet. Annars är möjligheten att förstå varandra små och världen förvandlas lätt till en livslång dödsfälla. Konsten återger inte det vi ser utan gör att vi ser, för vi är alla blinda m

•

Ralph Holmström gestaltar existensens villkor och vad det innebär att vara människa

Ralph Holmström beskriver måleriet som en manisk parallellrörelse som följt honom genom livet. Han är verksam som bildkonstnär och författare och i hans konstnärskap går ord och bild hand i hand.

Som barn fick Ralph papper och penna av sina föräldrar för att hålla sig vaken på kvällar då de var bortbjudna på sena fester. Flera år senare var det han som ritade vid köksbordet när hans egna barn gått och lagt sig. Skapandet har alltid varit en del av Ralph Holmströms liv.  

– Konst, musik, litteratur – allt gestaltar en slags allmänmänsklighet. Poängen med litteratur är identifikation, man känner igen sig. För vilken situation som helst finns det alltid någon som har reflekterat över samma sak. Oberoende av emballaget är det alltid samma existentiella frågor som konsten ställer, indirekt eller implicit. Allt handlar om människans behov av mening och sammanhang.

Ralphs intresse för kon