Chirurgisk behandling för sprucken menisk
•
Meniskskada
Meniskskador står bland de vanligaste knäskadorna, särskilt bland idrottare och individer som deltar i aktiviteter med mycket löpning, hoppning och snabba riktningsförändringar. Meniskerna, två halvmåneformade broskplattor som fungerar som stötdämpare mellan lårbenet och skenbenet, är avgörande för knäledens funktion och stabilitet. Skador på dessa strukturer kan orsaka betydande smärta, svullnad och begränsad rörlighet i knät, vilket kan påverka en persons förmåga att utföra vardagliga aktiviteter och idrotta.
Vad är meniskskador?
Meniskskador kan variera i omfattning från mindre revor som kan läka med konservativ behandling, till mer omfattande skador som kräver kirurgiskt ingrepp. Dessa skador klassificeras vanligen efter deras plats på menisken &#; den inre (mediala) eller yttre (laterala) &#; samt efter typen av skada, såsom revor, klyvningar eller degeneration.
Olika typer av meniskskador
Meniskskador delas in i akuta och degenerativa skador. Akuta skador är ofta resultatet av en specifik händelse, vanligen när knäet vrids under belastning medan foten är stadigt placerad på marken. Degenerativa skador utvecklas över tid och är vanligare hos äldre individer
•
Meniskskador
Vad är Meniskskador?
Menisken är enstaka broskstruktur inom knäleden såsom fungerar vilket stötdämpare mellan lårbenet samt skenbenet. ett meniskskada uppstår när menisken blir skadad eller slits, vilket kunna hända nära plötsliga vridrörelser eller långvarig belastning vid knät. Skador på menisken är vanliga bland idrottsutövare och äldre individer tillsammans degenerativa förändringar i knäleden.
Symptom
Symtom på enstaka meniskskada förmå variera beroende på skadans omfattning, dock vanliga indikator inkluderar:
&#; Smärta i knät, särskilt nära vridning alternativt böjning.
&#; Svullnad eller stelhet i knäleden.
&#; Knäet är kapabel låsa sig eller kännas instabilt.
&#; Minskad rörelseförmåga inom knät.
Uppföljning
Vid meniskskador är detta viktigt tillsammans med en exakt undersökning från läkare på grund av att fastställa skadans omfattning. Uppföljning sker ofta genom klinisk utredning och bilddiagnostik, såsom magnetkamera (MR), på grund av att värdera skadan samt bestämma lämplig behandling.
Behandlingsalternativ
Behandling från meniskskador kunna vara konservativ eller kirurgisk beroende vid skadans svårighetsgrad:
&#; Konservativ behandling: Vila ifrån aktiviteter likt utlöser smärta och fysioterapi kan hjälpa till för att minska smärta
•
Behandling af meniskpatologi
Billeddiagnostisk udredning
Rutinemæssig brug af ultralydskanning til diagnostik
af menisklæsioner kan ikke anbefales, da metoden er undersøgerafhængig, og man oftest ikke kan vurdere hele menisken. Den er dog et supplement i diagnostik af peri- eller ekstrakapsulær patologi som meniskcyste eller tendinopati.
MR-skanning af knæleddet er fortsat klinikerens vigtigste billeddiagnostiske værktøj, og ved brug af den kan man desuden påvise anden knæpatologi. Rutine-mæssig MR-skanning anbefales imidlertid ikke til diagnostik af menisklæsion, medmindre resultatet har betydning for patientens behandlingsforløb. Hos en pa-
tient, der har smerter, ledlinjeømhed og OA uden mekaniske symptomer, vil der således ikke være konsekvens i at diagnosticere en menisklæsion, da man alligevel primært bør behandle nonoperativt. Diagnostisk sensitivitet og specificitet anses for at være høj, men kvalitet og beskrivelser af MR-skanning er ikke standardiseret.
Røntgenundersøgelse bruges ved ønske om røntgenologisk at få bekræftet OA, og den diagnostiske
følsomhed øges ved Lyon-Schuss view, hvor røntgenoptagelsen foretages med patienten stående på et 20° flekteret knæ.